Lätt försenade åsikter om de tre exemplena på Bibliotek 2.0-tillämpningar

Om jag nu förstod uppgiften rätt så beslöt jag att titta på följande exempel i listan: Umeåregionens bibliotek, Lansing Public Library och som tredje Suomen kirjastot-bilderna på Flickr.

Angående Umeåregionens bibliotekswebbplats så tycker jag att där finns många bra saker som "mitt bibliotek" även skulle kunna använda. Som "mitt" bibliotek ser jag på sätt och vis Helsingfors stadsbibliotek.

För det första så har Umeåregionens bibliotek fina litteraturtips i vänstra spalten. Jag tycker att detta är helt bra sak, den är lockande. Detta skulle jag kunna tänka mig att Helsingfors stadsbibliotek skulle kunna ta efter i större utsträckning. Därtill är också samlingen av nyckelord, som finns lite neråt på sidan, en intressant och säkert bra helhet. Listan med användarnas senaste favoriter är ju ett gott exempel på hur vettigt Umeåregionens bibliotek har anammat Bibliotek 2.0-tänkandet på sin webbplats.

Om man sedan ser på eventeuellt negativa sidor så tycker jag att webbsidan ger ett litet splittrande intryck; allt är inplacerat i små ramar, man hoppar från intryck till intryck. Artikeln eller "greijen" om Bloomsburygruppen är också intressant, men jag funderade lite på det, att sådana här saker, kan, ifall det vill sig illa, vinklas efter skribentens synvinklar på sitt ämne. Det kan m.a.o antingen lätt bli färdigtuggad information som görs "spännande" på något vis. Risken finns också att man kan sprida felaktig, eller vinklad information. Men detta kanske också hör till Bibliotek 2.0:s egenskaper och utmaningar; nämligen att man alltmer gör bibliotekswebbpplatsen "klatschig som en modetidning" och där skall man kanske vara lite försiktig. Å andra sidan kan texten om Bloomsburygruppen (som var bra) vara intressant och informativ läsning för t.ex. en skolelev.

Jag tycker att umeåregionens biblioteks starka sidor är meddelandet av läsarnas favoriter, litteraturtipsen, möjligheten till de "egna sidorna" och nyckelorden. Allt detta kunde mitt favoritbibliotek ta efter i större utsträckning. Umeåregionswebbplatsens "webblayout" tycker jag därmot att man inte borde ta så mycket efter, men det är ju inte lätt att skapa bra webblayout heller.

Som andra objekt valde jag att titta på Lansing Public Library´s Delicious-sidor, och jag tyckte att helheten var välinkörd och mycket intressant. Detta var verkligen en källa till intressanta saker bara man tar sig tiden till att söka på sidorna. Här kan man givetvis fundera på hur mycket språket inverkar i användningen av Delicious; jag vet inte om finskspråkiga bibliotek upplever det som en hög tröskel att komma mer in på Delicious; om man arbetar och lever på engelska så är det kanske mycket mer givande för då kan taggarna och de bifogade länkarna nå en större publik. Kanske språkens begränsningar i världen också kan utgöra hinder för användandet av sociala webbverktyg? Lite krasst skulle man kunna säga att det skulle ju vara bra för den sociala webben "i sig" ifall alla talade engelska i världen och inget annat språk? Men så är det ju lyckligtvis inte.

Men, jag tycker att Helsingfors stadsbibliotek mycket väl skulle kunna ta efter denna fina användning av Delicious som Lansing har. Men, det gäller ju dock som för mycket annat med Bibliotek 2.0; någon på biblioteket måste sätta ner tid och resurser för att hålla "filialen" i Delicious väfunderande och flytande. Detta kan man säga att gäller alla sociala webb-verktyg som ett bibliotek funderar på att tillämpa: man måste överväga hur mycket man behöver och framför allt inte ta för mycket ingredienser; bättre att man gör det ordentligt än att man försöker gripa efter för mycket.

Suomen kirjastot-Finnish libraries på Flickr är, om än ganska halvfärdigt, så i alla fall ett fint exempel på hur användarna av biblioteken och även personalen kan sätta in bilder på bibliotek och på det viset visa "egna vinklar" ur de biblioteksrum de vistas i. Såsom sidorna för tillfället används så tycker jag att det är en aning ostrukturerat. Det saknas tillsvidare en diskussion i anslutning till bilderna; den skulle säkert tillföra mer värde till helheten.

Jag tycker att de finska bibliotekens "Flickr-pool" mycket väl kunde bli en intressant sak att titta på i fortsättningen, bara det skulle bli diskussion där och att det skulle bli lite mer systematik i det hela. Nu är det mer som ett fotoalbum med lösryckta, här och där lite flyhänt taggade bilder.

Om man skulle införa alla de beståndsdelar om jag har tagit upp i det föregående; litteraturtips, nyckelord/taggar, läsarnas egna favoriter tillgängliga, möjligheten till "personliga" sidor, taggar, taggning och insättning av foton, så tror jag att detts skulle ta mycket tid för Helsingfors stadsbibliotek att upprätthålla. Något annat i biblioteksarbete skulle kanske bli lidande. Men, mitt val av dessa beståndsdelar visar också att jag tycker att de är bra och viktiga implementeringar av Bibliotek 2.0-tankarna i de allmänna biblioteken. Jag ser inga egentliga nackdelar med dem, mest fördelar. Bloggandet, Wikin och RSS-flöden har inte tagits med här med de är också viktiga. Det är bara frågan om hur man använder verktygen.

Jag tycker att Umeåregionens bibliolioteks webbplats är något som många absolut borde ta efter, det har blivit något av min egen favorit, för det biblioteket gör det hela så mångsidigt.