Efter att tankarna lite har mognat gällande SL, hoppas jag...

Kims artikel tar upp det här med att man kan träffa helt andra människor inom informationsförvaltningsområdet från andra sidan jordklotet och utbyta tankar och ideer på SL. Därtill kan man samla informationsresurser på ett spännande sätt, och ge dem extra krydda i den spännande miljö som SL utgör. Detta är ju självfallet mycket bra. SL ger m.a.o. säkert goda förutsättningar till kommunikation i den "heta" miljö, som SL är.

Man får dock hoppas, att "informationsförvaltarna" (för att citera Kims intressanta användning av ordet, hade egentligen inte sett den förut) också i sitt arbete på SL också verkligen når ut till dem som är på SL och som inte hittills har varit intresserade eller behövt biblioteks eller informationsförvaltares tjänster. Denna grupp är ju minst lika viktig som de, vilka redan använder bibliotekstjänster och är på SL, om inte kanske viktigare. Jag vet inte hur det är, men jag förmodar att arbetet att få nya "bibliotekskunder" på SL ännu är i sin början.

Sedan kan man ju fråga sig om man skall se saken ur denna synvinkel. De "nya" kunderna kan ju till en del tangera t.ex. ett visst biblioteks tjänster, som nu, låt oss säga, är på SL. Denna tror jag att för tillfället är bibliotekens/informationsförvaltarnas inställning och profilering på SL.

Second Life ger många tankar

men, det är inte helt lätt att sätta dem i ord. Jag tror att bibliotekarieskrået självfallet kan ha stor nytta av SL och att det är bra för biblioteken att vara där. Å andra sidan kan man fråga sig; varför just SL? Det finns ju andra liknande världar också? Jag tror dock att SL, trots att användarkategorin kan anses vara "ung vuxen", eller "40+", så känns världen rätt för att förlänga informationsförvaltarnas armar ut i den virtuella världen, där många som kanske inte använder sig av bibliotek, finns. Redan namnet bibliotek, eller yrkesbeteckningen "bibliotekarier" känns föråldrat i SL; lite vemodigt nog. Kanske termen informationsförvaltare, som Kim använder, är mer passande.

Kims artikel har en positiv andra som smittar av sig, och jag tror nog att SL kan föra med sig mycket gott för bibliotekssamarbetet. Frågan är bara att behöver SL bibliotekarierna? Man kan m.a.o. fråga sig hur länge SL kommer att finnas och vart det vunna samarbetet försvinner när SL en gång inte längre finns? Kanske en ny lämplig värld dyker upp, eller så visar det sig att en annan virtuell värld som redan har funnits länge, tar SL:s plats. Säkert är det bra att smida så länge järnet är varmt och vara med i SL.